Konsthantverket

Vävstuga, vävbod och bíldhuggarstuga

1994 uppfördes på Nytomta en vävstuga. Allt enligt stiftelsens syfte att verka för att konsthantverket i gårdens tradition bevaras, vårdas, utvecklas och förs vidare. Där finns en stor vävsal med flera vävstolar. Förutom kök och toalettrum med dusch och tvättmaskin har vävstugan sovutrymme för två personer.

Vävstugan har genom åren upplåtits till personer med intresse för och skicklighet i vävning som fått använda eller inspireras av den stora mönsterskatt som Ola och Christian Erikssons dotter Hanna Eriksson har efterlämnat. Olika vävarlag av kvinnor från trakten följdes så småningom av unga stipendiater med pågående eller avslutad vävutbildning som kostnadsfritt bodde, arbetade och ställde ut sina alster där under ett valfritt antal sommarveckor. Den fortsatta verksamheten kommer att fastställas år från år. Personer som arbetar med textil konst eller textilt konsthantverk är välkomna med ansökan om att få använda vävstugan som ateljé och bostad tillfälligt eller under en längre tid. Närmare information lämnas gärna av Nytomtastiftelsens ordförande Böret Palm (tel 08-766 50 36) som också tar emot ev. ansökningar under adress Södra Kungsvägen 236, 181 62 Lidingö.


Sonja Nilsson.

För att konsthantverk skall kunna ställas ut och saluföras byggdes år 1997 en vävbod med utställningshall och butik längs gårdens norra gräns där ladugården låg en gång.

Bland Hanna Erikssons efterlämnade mönster framstår bl a hennes rutiga gårdsmattor i samstämda jordfärger och gardiner som låter solljuset sila in i rummet. För den som är intresserad finns också en rik samling av andra vävar där fantasi och handaskicklighet har samverkat.

Sonja Nilsson från Koppom är den som numera står för huvuddelen av vävningen i Hanna Erikssons efterföljd. Vävarna ställer hon ut och säljer sommartid på Nytomta. Ett begränsat urval av hennes gårdsmattor finns också att köpa på Rackstadsmuséet.

I butiken står broderisatserna med mönster av kvinnliga konstnärer inom Rackstadkolonin i centrum. Där finns också vykort med autentiska foton av människor som levde och verkade inom kolonin. För broderisatserna ansvarar främst Christl Franz från Perserud.

Bildhuggarverkstad och snickeri

När samarbetet i Bröderna Erikssons Möbelverkstad var på upphällningen i början av 1900-talet och Ola hade flyttat till Nytomta med sin familj, inredde han en egen bildhuggarverkstad i en 1800-talsstuga som hört till tingsstället i Högvalta. Där hade den utgjort bostad åt den så kallade profossen, mannen som verkställde de utdömda straffen. Olas hyvelbänk och huggverktyg finns kvar i den gamla bildhuggarmiljön.

Bildhuggarverkstaden inrymmer också en primitiv liten bostad. Ansökan om att få bo och arbeta där några sommarveckor kan inges till stiftelsen.


Gert-Ove Börjesson, verksam på Nytomta 1999-2008
Upp