Vävstuga, butik och bildhuggarverkstad
Mitt i moderna Arvika möts du av oasen Nytomta. Här kan du utforska traditioner av konsthantverk och njuta av den lummiga trädgården. I de olika välbevarade byggnaderna finns vackra mönster, broderier, snickerier och vävda textilier från förr.
Vävstuga
1994 fick Nytomta en egen vävstuga med en stor vävsal och flera vävstolar. Här finns den mönsterskatt som Ola och Christina Erikssons dotter Hanna har lämnat efter sig. Många vävarlag av kvinnor från trakten och unga stipendiater har arbetat och ställt ut sina alster genom åren.
Alla som arbetar med textil konst eller textilt konsthantverk genom handvävning och som vill inspireras av miljön och mönsterskatten är välkomna att ansöka om att få använda vävstugan som ateljé och bostad under vävresidenset sommartid.
Bod och butik
1997 byggdes också en bod där vi ställer ut och säljer hantverk. Bland Hanna Erikssons efterlämnade mönster kan du hitta hennes rutiga mattor i harmonierande jordfärger och hennes gardiner som låter solljuset sila in i rummet. I butiken finns även alster av väverskan Sonja Nilsson.
I butiken hittar du också broderisatser för kuddar med mönster av Maja Fjaestad och Signe Hallström samt Majas Arvikadräkt.
Här finns även litteratur knuten till gården samt vykort med foton av människor som levde och verkade i Taserud.
Bildhuggarverkstad
I början av 1900-talet inredde Ola en bildhuggarverkstad i lillstugan där han fick sällskap av Christin vid vävstolen. Hyvelbänken och bildhuggarjärnen finns ännu kvar på sin plats.
Elis-E-palatset
Elis-E-palatset är en installation till Elis Eriksson den äldre och Elis Eriksson den yngres ära. Olas bror Elis Eriksson “Elis i Tasere” var en legendar tack vare sin slagfärdighet och spralliga natur. Han förblev ogift, men fick en son. Eftersom detta stred mot den tidens uppfattning om moral fick sonen växa upp hos fosterföräldrar på Söder i Stockholm utan kontakt med sin biologiske far. Sonen som även han blev döpt till Elis blev måleriarbetare och gick på Konsthögskolan.
Efter att han lyckades lista ut vem snickaren i Värmland, som var hans far var, möttes de i byggnaden som blev Elis-E-Palatset. I 90-årsåldern fick Elis den yngre ta emot stora konstnärspriset och blev sedan ett ansikte utåt för Moderna museets utställning ”Moderna” i början på 2000-talet.
